Hitting bottom av Lillen

Så har man då träffat botten, träningsmässigt i alla fall. Fast å andra sidan så vet jag inte hur det står till med Apan. Hade den stora äran att träffa han "in person" för ett tag och jösses säger jag bara, vad den mannen (?) hade gått ner sig. Han var blek som ett spöke och ögonen var insjunka, borta var också den annars så prydliga frisyren som ersatts av någon form av gnagardjur som gjort sig ett hem på den där vakuumkudden som vilar på hans spensliga axlar. Inte bara hans anlete ingjöt rädsla, även hans raljerande om flexbilitet, svarta bälten och någon suspekt våldsgrej, gjorde att jag i alla fall inte kände mig ensam där på botten.

Dags att resa sig upp, ta sig i kragen och börja sig upp ur håljäveln, det eller ta till flaskan. Min återvändo till livet med fjantträning skedde efter en knapp månads uppehåll i mitten av januari. Så här har det sett ut:

Löpning
14/1 - 45min
17/1 - 1h
19/1 - 1h 17min
21/1 - 1h
24/1 - 30min
29/1 - 1h 6min
30/1 - 1h 30min

Rodd
31/1 - 35min

Luckan mellan 24-29 hade kunnat fyllas i med en dags flyttning, men eftersom vardagsträning och stretching (läs tikitakiwondo) inte räknas så kvarstår luckan. Det är jävligt underkänt att det bara har blivit varannan dag men man ska ju skynda långsamt. Det går inte heller att underskatta vikten av rätt utrustning. Jag har börjat bli smått övertygad om det här med barfotalöpning är något riktigt bra, bra i sin enkelhet och naturlighet.

Kolla in det här: http://www.youtube.com/watch?v=7jrnj-7YKZE

Då tycker jag det är uppenbart och självklart att man behöver ett par fivefingers för att kunna hoppa på barfotatåget och komma igång fullt ut med träningen.

/Lillen